tisdag 22 april 2008

Bli det du vill, skitsnack

Det är frustrerande och irriterande. När vi växer upp säger de (våra föräldrar, lärare och kompisar) att vi kan bli vad vi vill, att ingeting kan stoppa oss och att vi kan ta oss hur lång som helst. Men det stämmer ju inte, för i så fall hade inte jag utbildat mig till förskollärare. Jag har alltid vetat vad jag vill, hur jag ska ta mig dit men det blir ändå inte så. Med åren har jag även blivit varse om mina styrkor och vad jag är bra på, att skriva, uttrycka mig både genom tal och skrift, organisera och få med andra på mina upptåg. Men det räcker inte.

Min dröm är och har länge varit ett journalistiskt yrke eller ett arbete inom musievärlden då konst och design är en mycket stor del av mig och ett område som inte stannar upp och som är outtömligt. Det råder överflöd på folk i dessa branscher och här står jag nu och läser till förskollärare, med en känsla av att jag inte är ämnad för det här och att jag längtar så efter att få göra det som jag verkligen vill. Vi lever bara en gång säger alla och vi ska alla göra det mesta av det liv vi har fått till låns här på jorden. Varför får vi då inte göra det vi ämnade för och det vi brinner för med hela vårt hjärta. Varför måste vi (läs jag) ta den säkra vägen, den som leder till ett arbete och en säker framtid?

Jag vet inte hur länge till jag klarar av det här, för varje dag jag fortsätter på den här vägen känns det som om jag lämnar den sanna Johanna bakom mig och en bit av min glöd och vilja finns kvar där med henne. Jag vill inte bli den som ligger där på min dödsbädd och ångrar mitt liv sen, jag vill leva det liv jag älskar mest och få ut det som gör mig till en bättre version av mig själv och som ger mig glädje och styrka. Inte det som förväntas av en, ett jobb bara för jobbandet skull, då kan det lika gärna vara jag måste få utmaningar och tycka att det jag gör är roligt. Varför ska jag annars göra det?

Update: Tusen tack för alla fina kommentarer jag fått. Vill förtydliga en sak, det jag blir så upprörd över är att det sägs att vi ska bli det vi vill och att inget kan stoppa oss bara vi vill men i praktiken går inte det utan vi tvingas ta ett jobb som är säkert. Många säger att du är så ung du hinner, men det vet vi ju inte jag kanske dör om några år och då får jag ju inte chansen att jobba med det jag vill. Varför ska vi behöva gå den säkra vägen först varför inte få jobba med det vi vill från början? Men jag ger mig inte, jag kan vara en sur och envis jävel när jag vill och nu vill jag. Jag ska ta mig till min dröm, för jag vet att det är där jag hör hemma och där jag kommer att kunna prestera så jag blir nöjd.

13 kommentarer:

Miss E sa...

Du är fortfarande ung, satsa på din "säkra" utbildning först och om några år vidareutbildar du dig inom något annat område och så halkar du in på drömmen. Tänk bara på alla som byter karriär helt plötsligt, allt kan förändras.

Missy sa...

Hear! Hear! Väl gnällt! ;-)

Jenny sa...

Det finns för och nackdelar med alla val. Tänk på att istället för att din stora passion ska bli någonting kanske jobbigt och uttjatad på arbetstid så blir det någonting att längta efter. Någonting som alltid kommer att kännas roligt när du på fritiden väl får tid till det! =)! Håller vidare helt med miss e, man vet aldrig vart det bär hän härnäst. Är nog alltid skönt att ha en "säker" utbildning i bagaget. Kämpa på! :o)

helenamariacecilia sa...

Klart man kan byta jobb i framtiden, flera gånger om! Men det är jätteviktigt (iaf för mig) att ha ett jobb man trivs med. För andra är det inte lika viktigt, bara pengarna rullar in varje månad.

Tänk efter rejält vad du vill, hur mycket du vill vad, och till vilket pris. Ovanstående talare är mkt kloka. Och man måste ju, tyvärr, även tänka praktiskt. Men trivs man inte med jobbet måste man byta. Det kan ju även hända att man vantrivs fastän det är rätt jobb. Det gjorde jag när jag hamnade på fel arbetsplats, och sa upp mig trots att jag inte hade nåt annat fast jobb. Som jag dock fick omgående (tur!) Alltså: allt ordnar sig!! ...lång kommentar :)

Vera sa...

Intressant inlägg Johanna! Visst är mediabranschen tuff och konst/design likaså men ge inte upp för det. Du har skrivandets gåva. Det är lätt hänt att man stirrar sig blind på att andra är så mkt bättre än vad man själv är men det är fel att tänka så. Du är unik och har livet framför dig. Sätt dig ner och ta dig en ordentlig funderare. Strukturera upp delmål och mål där du preciserar hur du ska göra för att komma dit. Jag vet att det är lättare sagt än gjort men man behöver göra sig påmind då o då för att inte förlora fotfästet.
Jag håller tummarna för dig!
Kram

Emelie sa...

Endast den som ännu kan drömma kan leva.

Fröken Isakson sa...

Jag tycker du ska fortsätta drömma och absolut inte glömma din dröm. Det är klart att det är bra att ha ett jobb och en inkomst. Ta ett jobb och försök sedan nätverka dig in i rätt kretsar på fritiden. Nätverk är A och O på arbetsmarknaden :), har jag märkt nu. Vem vet, kanske är det så att nån på förskolan där du kommer jobba känner nån, som känner nån, som jobbar på ett museum som behöver folk. På det sättet kom jag in i min bransch som är helt omöjlig.

Keep on dreaming! Kram

Camilla sa...

Johanna, så ska du inte behöva känna! Men jag förstår dig... Och jag är ju snart nyutexaminerad konsthistoriker. En livrädd sådan bör tilläggas.

Men du, varför söker du inte kandidatprogrammet i kulturentreprenörskap (som jag tipsade om på min blogg)? Jag hade önskat att det alternativet funnits tidigare för mig (fast jag har ju i princip samma utbildning redan)...

Jag tycker du ska satsa. Gör det du brinner för! Och skulle du ändra inriktning nu är det ingen fara, tror snarare att ditt år på lärarhögskolan kommer ses som ett plus (dessutom har de flesta museum avdelningar för barn, var det krävs att de anställda är utbildade i pedagogik)! Så kör på!

Många kramar

Johanna sa...

miss e: och varför ska det behöva vara så? varför ska jag behöva ta den säkra vägen först? tänk om jag dör om 5 år då får jag inte göra det jag egentligen vill

missy: var tvungen

jenny: det jag vill jobba med är inte ett fritidsintresse så ingen risk att det blir uttjatat och jag vill inte hålla skrivandet och det på en hobby nivå jag vill tjäna mitt leverbröd på det

helenamariacecilia: jag håller med ett jobb som jag trivs med är a och o

vera: jag tänker inte ge mig eller ge upp, till min dröm ska jag

emelie: och den som lever sin dröm är lycklig

fröken isakson: nätverk är superviktigt, ska jobba på det

camilla: nej men hej gumman vad roligt, var länge sen. låter som en spännande utbildning ska titta lite mer på den.

LindaLiten sa...

Tips från någon som vet. Enklaste sättet att ta sig in i branschen: Läs lite konstvetenskap, sök in som pedagog eller guide på ngt museum. Börja inte med Moderna för det kan nog vara svårt, men ngt mindre. Så började jag. Lycka till och kör hårt!

Johanna sa...

Lindaliten: tusen tack för tipset. jag har läst konstvetenskap 40p redan.

Käthe sa...

Förstår din tanke. Och ang. ditt senaste inlägg så tycker jag visst att din blogg sticker ut. Fastnade direkt när jag läste det. :)

Själv är jag utbildad inom kemi och mikrobiologi på vårdhögskola samt universitet, men just nu bloggar jag och driver två webbutiker. Anledningen till att du tvekar är kanske att du inte vill slösa bort din utbildning? Så tänkte jag till en början. Och sen så har inte alla journalister just journalistutbildning så varför inte testa att frilansa parallellt med ditt jobb?

Johanna sa...

käthe: tack för din snälla kommentar. ska försöka hitta något litet skrivjobb vid sidan om.